Vimmerby: Lokalekonomidagen visar varför och vad

Lokalekonomidagen i Vimmerby bjöd på en kavalkad av starka exempel av vad lokalekonomi egentligen betyder. Jag sitter här på tåget hem och funderar på vilka slutsatser jag kan dra.

IMG_20140318_113153

Lotta Hedström öppnar sitt tal med en liten sång om pengar

Men först en redogörelse av dagen. Vi började med en föreläsning av Sonny Kongseryd.  Som systemanalytiker, ekonom och ingenjör tittar Sonny på den stora bilden och har grävt djupt i vår tiders siffror. Två faktorer har han kartlagd mot varandra. Konsumentprisindex och skuldnivån i samhället.

Sonny visar hur CPI tillväxt har sjunkit från 4% i 1979 till lite över 1% i 2014. Samtidigt ökar skuldsättningen från lite över 25 procent av BNP i 1970 till 65% 2014. Med andra ord: varor är billigare, efterfrågan finns inte men för att stimulera till köp har pengar skapats genom krediter.

Sonny tittar ut på åhörare och säger på allvar att detta är slutet för det globaliserat penning systemet. Han liknar situationen med 30 talat, då CPI föll mot -6% samtidigt  då UK skuld mot BNP låg på 180%. Men då fanns billig olja.

Anledningen till krisen då var ökande produktivitet. Utbudet översteg efterfrågan. Med en sådan hög skuldsättning och vikande efterfrågan försvann pengar ur systemet.(Även då fanns en del pengar skapat genom krediter.)  New deal var en väg ur krisen. Kanske.

Då resurser som billig olja inte finns till hands som då på 30 talet kan man undra om inte vi går mot en situation där vi inte varit förut: sjunkande priser som leder till noll eller nästan noll tillväxt. Och utan tillväxt kan vi inte finansiera vår tids penningekonomi.

Det kommer, enligt Sonny, att leda sannolikt till ett penningsystem skifte. Men var kommer lokalekonomin in då?

Precis som Johan Sandwall och jag poängterar, oavsätt hur det går globalt kommer folk alltid att behöva tak över huvudet, mat på bordet och trygghet. Och det kan, och måste, skapas lokalt. I den reala ekonomin. Oavsett penning system.

Man kan konstatera att det finns två ekonomier. Penningekonomin som är detta system av ettor och nollor relaterat till krediter. En finansiell sektor som administrerar dessa krediter i allt mer sofistikerat ”produkter” och i allt större del av BNP. Den andra ekonomin är realekonomin. Varor och tjänster som behövs. Varor och tjänster som behövs producerat, levererat och återfört på ett sätt som är i harmonin men naturen.

I realekonomin, som av fler anledningar behöver vara till stor del lokal, är det folk som behöver mat på bordet och tak över huvudet. De behöver trygghet, sammanhang och fred.

Vi byter snabbt till tre mycket inspirerande stories om lokal utveckling. Vad som kännetecknar samtliga är att

  • De är förankrad i den lokala identiteten och kulturen
  • De erbjuder för det lokala samhället viktiga tjänster
  • De erbjuder investering i verksamheten, inte bara konsumtion

Ni kan själv surfa in på dessa exempel, men jag återger här kort mina intryck

Första var barnfilmbyn.se som förvaltar filmarna och rekvisiter från Astrid Lindgrens storhets tid. Bolaget erbjuder museum, utbildning, barnaktiviteter med mer. Investering ör genom aktier i bolaget med särskild vinstutdelning.

Det andra var Vindkoperativet, som hjälper till att utveckla vindenergi och vindkooperativ runtom i Sverige.

Sist var Blankaholmens lanthandel. Bybo kom samman för att rädda den lokala butiken. Det låter kanske banalt, men genom att rädda den lokala butiken har man skapat ett mötesplats, någonstans som inhandlar lokalproducerat varor och en möjlighet att minska penning läckage. Finansiering kom från andelsinköp i föreningen (ingen vill delta i en kooperativ så de pratar om ekonomisk förening istället) samt förlagslån odyl.

Framgångsfaktor var bl.a. engagemang underifrån, mötet mellan människor, engagemang och kommunikation om den breda betydelsen av verksamheten.

Näst kom Christel Gustafsson. Viktigaste från hennes research är att städer behöver 1130 gånger ytan för att klara deras resurser och avfall, landsbygdens produktivitet är större än städer men lönerna är mycket lägre. Se hennes research här.

När hon undersöker vad som är viktigaste för utveckling citerar hon någon från Gnosjö som säger att andan, Gnosjö andan är viktigaste.

Lotta Hedström nämnde JAK tidigt i hennes presentation.  För henne är just ekonomi jord som omvandlas till infrastruktur (kapital) genom arbete som genom alla tre skapas välstånd. En stark upplevelse hade hon när hon skulle utbilda sig till SIDA konsult. Lärarna menar att primitiva personer ser allt som cirklar och vi (utvecklade) ser allt som lineärt. Lotta undrar om inte en kombination av cirkelekonomi och lineärt utveckling är vad som krävs för den nya tidsåldern. En sista bild visar en hierarki som Hazel Henderson har ritat.

  • (very thin layer… financial economy)
  • Private economy
  • Public economy
  • Love economy
  • Mother Nature

Detta är idealet men så är det inte idag.

Sedan kom en presentation av LEA. Lokal Ekonomisk Analys som kan beställas av SCB för 5-10,000.SEK. Jag tror på LEA. Det  visar pengarna som läcker ut från området och därmed möjligheter till att utveckla den lokal ekonomin. Att spendera just 30 kr mer lokalt skulle stoppa en stor del av den 80% som läckte ut, visar en uträckning gjorde av en grupp i Gunnarsbyn. Nyckeln där i Gunnarsbyn menar dem var att analysera, dra samman folk för att se möjligheterna.

http://raek.nu/24/docs/lea/

Många är nyfikna på lokalvaluta och min session handlade om att skapa en marknad, en valuta, företag och omsättning på en dryg timme. För mig som tittade på var den viktigaste lärdomen att ekonomi skapas genom att engagera folk, skapa förtroende, skapa projekt och att faktiskt handla med varandra.

Tittar du tillbaka på vad jag skrev tidigare ser du att nycklarna till utveckling av lokal ekonomi innehåller ingenting om pengar. Allafall på tidig stadium. Tvärtom viktigaste är lokal identitet, sammanhållningen, att behålla verksamheter lokalt och utveckla verksamheter tillsammans. Hela dagen fanns det nästan inget om lån. Nästan inget om bankens roll. Det ända som kom upp kring penningsystemet var att den är på väg att kraschar och hur viktigt att bygga en resilent lokal ekonomi är för att stå emot.

Vägen framåt för omställning, och kanske JAK bank, som både har redan en stark lokal förankring, är att blir den organisationen som stödjer utvecklingen av den lokala ekonomin. Att omställnings initiiatve med eller utan JAK banken, genom sin medlemsorganisation tillsammans med anställda medarbetare, finns lokalt för folk som vill vara med och påverka deras situation och med en lokal real ekonomi säkrad, göra sig så fri som möjligt från penningsystemets kommande plågor.

LÄS MER

LEA 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.