Lokal utveckling med LAND TRUSTS och EKOBYAR?

Hur kan en kommun stödja hållbar utveckling, gröna boenden, gröna jobb och överkomliga  bostadshyror? Motala kommun har tittat djupare i denna fråga.

Under projekt Sociala ekonomin i Motala 2014 hölls Vecka 45 ett föredrag av amerikanen Dan Sullivan om ”community land trusts” (markkooperativ/allmänningar) och hur sådana bidragit till prisvärt boende och cirkulär finansiering av samhällsnyttigheter i USA. Efter finanskrisen 2010 har även framkommit att boende på community land trusts inte drabbats nämnvärt av ekonomiska problem eftersom de inte överskuldsatt sig. Detta under en tid då miljoner amerikaner fick lämna sina hem. Modellen testas nu bland annat i UK och Belgien som en del i en verktygslåda för lokal samhällsutveckling och ekonomisk stabilitet. I USA är lösningen ofta en väg in på bostadsmarknaden för unga barnfamiljer. I slutrapporten för sociala ekonomin föreslogs att modellen bör koppas till en cirkulär finansieringsstruktur där arrende omvandlas till investeringar i den sociala ekonomin, förslagsvis via Mikrofonden Östergötland eller liknande finansiell mellanhand.

Titta på Dan Sullivans presentation här:

Vecka 45-seminariet följdes upp 14 juli 2015 via seminariet ”Kommunalt ekobypaket – hållbart boende utan fastighetsspekulation?” som fördjupade sig i utformandet av en community land trust-modell kopplad till ekologiskt boende – ekoenheter eller ekobyar. Detta seminarium hölls i samarbete med Region Östergötland som ett fristående event kopplat till Linköpings Universitets utvecklingsarbete ”Smart Utvecklingsarena för finansiering av cirkulär ekonomi” där Motala är en av arenavärdarna. Särskild gäst var Nic Tideman, Professor i Nationalekonomi vid Virginia Tec, USA, som föreläste om just Land Trusts och möjligheterna med dem.


Markallmänningar ger även intressanta möjligheter för kommun och region att finansiera egna satsningar. Genom att låta allmänningen delvis kopplas till en offentlig budget kan arrende omvandlas till välfärd och infrastruktur. Förstudiearbetet har visat att just offentliga satsningar på välfärd och infrastruktur höjer markvärden, inklusive arrenden/avgälder. Genom en långsiktig investeringsstrategi med markallmänningen som plattform kan kommunen därmed skapa ett direkt återflöde från gjorda investeringar som inte behöver innefatta skattemedel. Via allmänningen skapas en mer decentraliserad struktur där medborgarna ges mer makt över markanvändning och därtill kan bli direkta nyttotagare genom att ta del av arrendeintäkter vilket ökar jämlikheten bland de boende på marken. Lösningen innefattas inom den sociala ekonomin och bedöms som mer i linje med kommunens kärnvärden ”Öppen, stolt och nyskapande” än om kommunen själv äger marken eller säljer den till enskilda nyttotagare som kan plocka vinster från höjda markpriser som kommer från att kommunen gör tillväxtsatsningar med skattemedel. Markallmänningens intäktsflöden skulle även kunna riktas i motverkandet av hemlöshet.

Byggemenskaper består av människor som skapar en förening med syfte att uppföra en eller flera byggnader för sina medlemmar, vanligen för eget boende. Genom att inte ha något vinstsyfte kan byggemenskaper pressa byggkostnaderna upp till 25-30% gentemot en kommersiell byggherre. Genom att upplåta allmänningsägd mark till byggemenskaper kan direktutläggen pressas ändå mer i och med att marken inte har något inköpspris utan kommer med arrende/avgäld. Prisvärt boende utan fastighetsspekulation där markarrende återgår till samhällsnyttigheter och jämlikhet blir det förmodade resultatet. Kostnaden som allmänningsavgiften utgör gör även att människor får incitament att förtäta och energieffektivisera de samhällen som byggs upp på allmänningens mark. Sociala och ekonomiska värden värnas och stärks.

Ekobyar eller så kallade ekoenheter är ekologiskt hållbara fastigheter anpassade för den cirkulära ekonomin med återvinning, grön energi och miljövänliga byggmateriel och liknande inslag i sin utformning. Ekobyar innefattar flera byggnader och ibland även mark för självhushållning. Ekoenheter är enskilda fastigheter med cirkulärekonomisk utformning inom en tätort/stad, exempelvis ett flervåningshus med hyresrätter. Sådana skulle exempelvis kunna skapas inne i city där det finns behov av förtätning.  I Tyskland har ekologiska boendelösningar skapade via byggemenskaper blivit allt vanligare. På Irland har man experimenterat med ekoenheter som kopplas till lokala andelsjordbruk (community supported agriculture) där de boendes avfall och avföring återgår som kompost/gödning i livsmedelsproduktionen och där andelsjordbruket regelbundet levererar matkassar till fastigheten. I Sverige har vi inte kommit lika långt i ekobyggandet men allt fler önskar idag leva och bo ekologiskt hållbart. Problemet är ofta att kommuner inte har en strategi för att främja skapandet av ekobyar eller ekoenheter. Därmed gås miste om många potentiella inflyttningar och ekologisk utveckling inom bostadsbeståndet. Genom innovationen med lokalt andelsjordbruk är satsningen även en möjlig stödstruktur för det lokala lantbruket som idag i många fall har svårt att överleva ekonomiskt. Likväl finns invandrargrupper i Motala med erfarenhet av odling och boskapsskötsel i hemländerna som skulle kunna hitta sysselsättningsmöjligheter på landsbygden via en sådan här lösning, eventuellt i form av landsbygdsnära sociala arbetskooperativ. Sådana småskaliga matproduktionskooperativ kan exempelvis hitta finansiering via Mikrofonden Östergötland som löpande skulle kunna kapitaliseras via allmänningens arrendeflöden.

Stephen Hinton erbjöd sina erfarenheter med att vara med och starta Ekoenheten Änggärdet i Sörmland


Diskussion handlar alltså att sammankoppla den amerikanska versionen av markallmänning, ekologiskt boende och byggemenskaper i ett gemensamt kommunalt paket för att attrahera nybyggnation av hållbara boendemiljöer och skapa cirkulära finansieringsflöden som behåller och stärker välståndet i Motala. Lösningen är tänkt att passa och gynna både stad och landsbygd och kan vara ett projekt värt att följa och ta efter.

Läs mer

http://community-wealth.org/strategies/panel/clts/index.html

Mark Evans uppmaning till transition towns att använda markskatt

http://community-wealth.org/content/beyond-housing-urban-agriculture-and-commercial-development-community-land-trusts

http://community-wealth.org/content/key-facts-figures-community-land-trusts

Änggärdet

.http://community-wealth.org/content/key-facts-figures-community-land-trusts

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s